Och när du har gett orden du hade till andra kommer du att märka att du inte har några kvar till dig själv. Ordlös. Så vem säger nu det du behöver höra? Vem ger dig ord?

Ingen. Det fungerar inte så. Och vem lyssnar på orden du har att säga för egen del, de som inte är direkt till dem? Där är intresset inte längre så stort.

Tystnad. Trötta sinnen och tappad röst. I väntan på lust, på ord.

Annonser

1 kommentar

Filed under Nattord

One response to “

  1. Maj

    Igenkänning.

    Människor. De pratar och pratar. Frågar kort hur du mår. Du svarar ärligt och sedan fortsätter de att prata. De vänder sedan bort blicken och går vidare i sina liv, glada att få ha fått dela med sig av sitt. Att det bakom dem står en människa kvar med samma behov att dela, att få berätta sin historia – det har de redan glömt.

    (Inte alla människor. Inte du. – Aldrig du.)

    Dina ord väckte lusten att kommentera och då blev det så här..

    Och jag tycker så mycket om att läsa dig! Du skriver så gott som alltid sådant som berör och letar sig in i mina inre vrår. Värmer, upprör, engagerar och känns igen. Dina ord betyder mycket. Du betyder mycket.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s